Tidigare resor

Jenny, Sven och Tove var i Togo första gången 1995. 1996 köpte vi tomten där huset nu står. Under dessa år har många varit med i Togo på olika sätt, i projekt, som kompisar eller för att hjälpa till med något. Här berättar några: 

 

Jenny Eknor

Var i Togo första gången 1995 och har återkommit gång på gång i princip en gång per år sedan dess för att bygga på huset och för att dansa och uppleva landet. Enkelheten, närheten till livet och sig själv. Dansen. Allt det gör att jag kommer tillbaks. Samt såklart att min äldsta sons pappa och familj finns där.

John Bark

MR V.I.P. & Bettel på dansäventyr i Aneho på Millenieskiftet.

Tove Sahlin

Jag var i Aneho/ Togo 1995 med Jenny och Sven. Det är underbart att minnas Afrika, det gjorde intryck på djupet av mitt 19åriga hjärta!
En stjärnklar natt på begravning, min egen farfar hade precis gått bort hemma i Sverige. Jag befann mig på en begravningsfest många tusen mil hemifrån. Plösligt drar någon i mig. Jag ska dansa! De gamla damerna drar in mig i en varm, sensuell, långsam men högintensiv dans. I en gemensam rytm rörde jag mig med e äldsta kvinnorna. Gamla afrikanska ladys. Jag tänkte att det var paradiset och jag var helt inkluderad, jag var inte ens längre rädd för döden...
Sen tändes lampan, eller morgonen kom, eller jag minns inte helt men samma sång mötte mig varje steg jag tog : Yovo, Yovo, bon soir! ca vas bien? merci!". Mitt vita skinn lyser upp gatan i den ännu vitare morgonljuset. Jag syns överallt det finns ingen vila från att vara annorlunda. Barnen klungar ihop sig runt mig på gatan. Jag ler, men mitt hjärta slår hårt. Jag vill inte sticka ut. Jag vill smälta in. Se på allt detta nya utan att vara betraktad. Men jag vet när jag står där i klungan att jag är en bricka i ett större spel. Sociala arrangemang som har arv av kolonialismen och kapitalismen och... Den erfarenheten, som jag fortfarande inte har ord för, har funnits med mig sedan dess. Den har jag med mig vart jag än reser.

Linn Jeppsson

Jag var i Togo med Jenny nyår 1998-1999. Rekomenderar att man kan prata franska för att kunna göra sig förstod,många kan inte engelska. Man blir även mycket "uppvaktad" som vit, kan kännas påträngande i början. Kanske berodde det på att jag var ovan resenär, hade jag rest idag hade jag kunnat hanterat det annorlunda. Då jag reste med Jenny och hon ordnade med påbyggnationen av huset, kunde vi bli bjudna på frukost hos alla möjliga trevliga Togoleser. Wiskey, öl och rediga middagsrätter stod på menyn kl 08.00 på morgonen. Väldigt ovant, men reser man med Jenny, var det bara att vänja sig, tacka och ta emot. Dock gillade jag bättre de små stånden längst vägen med spett och sallad, kolastavarna och casewnötterna Jenny tog hem i glasflaskor.. Vill man lära känna en ny kultur, dansa sig svettig om kvällarna, prova annorlunda maträtter och bara njuta i värmen, åk till Togo.

Ammi Rosendahl

Jag var i Togo i april 2010. Det bästa med Togo tycker jag va kulturen, att få se hu olika dom lever, vilket vänligt folk, omväxlande miljö allt från öken till jungel,
havet är ju fantastiskt, skulle kunna stå på stranden hur länge som helst, alla färska frukter som smakar så mycket, man kan verkligen leva på bara frukt, marknaderna, jag åker gärna dit igen.
Lite jobbigt tyckte jag att värmen var, för man orkade inte göra allt det där man ville, och att jag inte kunde prata franska.

Elin Eknor

marknaderna, frukten och havet är helt underbara!

Malin Sunesson

Jag var i Togo år 2000. Jag skulle GÄRNA åka tillbaka någon gång... Dansa och dansa och lära mig trumma!

Sven Eknor
 
En bra sak med Togo är att jag aldrig får ont i ryggen, trots att man ibland var tvungen att sova direkt på betonggolv förutom den delen av kroppen som fick plats på liggunderlaget som Jenny Tove o jag skulle samsas om. Härligast är det aktiva badandet o simmandet i de stora vågorna!
William Grönlund
 
Jag har varit i Togo sex gånger. Kan nästan ingen franska, men det går bra att kommunicera med kroppsspråket. Det är internationellt. Jag gillar att få pruta rejält (!!!) på togolesiska marknader. Det vågar jag inte hemma i Sverige. Det lugna, ostressade livet är grymt skönt. Vågorna och havet - oslagbart!!
Simon Hällström
 
Var i Togo november 2009 tillsammans med Miriam, Robert och Niklas. Det intressantaste var att se kulturskillnaderna mellan Sverige och Togo. De skillnaderna är större än väderskillnaderna. Kpalimé hade en häftig natur men var mer turistanpassat. Aného kändes mer "äkta". En häftig upplevelse var att få vara med på Togolesisk Tv. Det var roligt att följa med dansgrupperna in till Lomé och se hur de lever där. Villa Suédois har en skön bar som granne!

Miriam Hessel

Jag var i Togo vintern 2010. Det var en mycket spännande resa och väldigt annorlunda. Vi åkte några stycken ifrån Luleå och det var riktigt kul. Längtar tillbaks ditt eftersom det var så vackert och stillsamt och vi tog dagen som den kom, inga krav inga måsten. Älskade den afrikanska dansen som vi fick lära oss och alla vackra ställen vi såg. Togo är ett underbart land och jag skulle mer än gärna fara ditt igen.

WWW.GOTOTOGO.SE/BLOGG    INFO@GOTOTOGO.SE     tel +46(0)70389 15 25   +228 7521394